attlevamedenatstorning

Faludagen blev en jobbig dag, jag blev sjukskriven i tre månader till, vilket känns jäkligt jobbigt men samtidigt väldigt skönt. Det har gått lite dåligt med rutiner, maten och träningen på sista tiden, så nu försöker jag ta tag i det. Och skaffar mig ett mer strukturerat liv. Jonas har börjat jobba, så nu mer kliver jag upp när han går till jobbet vilket är 07.00 och idag ringde kl. redan 05.50.. Fast det känns skönt, jag vill komma igång med träningen och den nyttiga maten igen. Och då måste jag vara lite hård mot mig själv och sova i tid, så jag kan gå upp på morgonen, förra veckan var hemsk när jag inte kunde sova!! Sen sov jag alldeles för länge på morgonen i stället. Och redan där förstörs mina matrutiner. För innan tolv ska jag ha hunnit ätit både frukost och mellis.. Det är som att gå på dagis, jag måste lära om.. =)

Igår var jag hemma vid mamma & pappa och målade möbler i 3-4 timmar, vilket verkligen känns som terapi..! Jag sitter där och målar, och tankarna flyger fritt...Sen gick jag och mamma på skogspromenad och sen solade jag. Skön dag för själen.

Nu är det inte långt kvar tills vi äntligen får flytta ihop och till hus! Som jag läääääängtar! Planerar, fixar och tänker..! Nu ska jag ta en vända till jysk och rusta, sen åker jag hem och målar igen!

Livet är underbart just nu, jag är kär och jag är lycklig med min fina Jonas. Vi har det så jäkla bra ihop, och vi skrattar! =) Vilket känns så skönt och befriande, jag får vara precis som jag är.. Lite galen och tokig, men det är okej.. Dock är jag inne i en period då jag inte kan sova, helt sjukt svårt!! Jag bara vänder och vrider, och tillslut ger jag upp och går in och lägger mig på soffan.. Så lite trött är jag allt, och man blir ju inte piggare av det här skit vädret.. Herregud GUD bättre kan du väl ge oss, vi blir ju snart deprimerade allihop!!

Förresten har två vänner fått Barn!! & jag är så otroligt glad för deras skull, vilka fantastiska varelser! Alla mina lyckönskningar och kramar vill jag ge er! Jag ser fram emot att få träffa underverken!

 

Idag har jag bara mys och grillat m. min älskling och min familj, och fina mormor och morfar, imorgon hoppas jag på sol innan jag är vitare än ett lakan, och torsdag ska jag både till vårdcentralen i smb och till doktorn i Falun, kommer bli en jobbig dag, det vet jag redan nu..

 

Nu ska jag räkna får! Tingenling!!

 

     

 

 

Igår var jag & mamma hem till Karin och Hanna och spelade spel på kvällskvisten. Det var sjukt trevligt och vi alla skrattade så vi fick ont i magen.

Idag har jag bara varit hemma hos mamma och pappa, umgåts m. mormor och morfar och varit i deras husbuss, solat och sen tvättade jag både min och morfars bil, in och utvändigt..duscha, åt och pratade med bästa Maria..så dagen har bara gått och jag har inte tyckt att jag gjort särskilt mycket.. Det är sånna dagar som jag egentligen uppskattar väldigt mycket, men som min kropp aldrig är riktigt nöjd med.. Jag blir aldrig nöjd, och jag blir så trött på mig själv, att jag alltid alltid ska göra saker..

 

Är det Lördag så kan man absolut inte sitta ensam, man ska helst träffa massor med människor, grilla, mysa, spela spel, kubb, dricka, gå ut, skratta och leva... Jag tänkte på det när jag stod och tvättade bilen vid sjutiden, herregud här står jag och tvättar bilen en LÖRDAG, det luktade grillat överallt och jag hörde hur några spelade musik, jag blev avundsjuk... och tänkte att alla andra gör nog något roligt.. Och här står jag och tvättar bilen, och nu...just idag när det är så fint väder då skulle man ju ha vart ut med båten, kanske varit ut på en uteservering och tagit nån öl, eller bla bla...Tankarna bara snurrar, och jag blir så fruktansvärt trött på mig själv, varför blir jag ALDRIG nöjd? Det spelar ingen roll vad det gäller, jag vill alltid ha mer, lite mer mat, lite mer vin, lite mera godis, ha lite roligare, va utomlands lite längre, träna lite mer, va lite smalare, va lite bättre... Krav krav krav... Varför? Det är verkligen något jag behöver jobba med. Att bara vara och kunna ta det lugnt.

 

Att jag är så impulsiv som person beror nog också mycket på att jag är så rastlös, jag kan aldrig riktigt ha vardag, livet ska vara så jävla roligt hela tiden. Annars är det inte värt att leva, och visst jag är ju driven, får mycket gjort och får uppleva mycket, och det är kul att vara jag. Men samtidigt inte.. För det mesta jag gör får ju konsekvenser också.  Jag måste lära mig att det inte kan hända saker jämt. Nu har vi köpt hus det är nytt och spännande. Det var en kick, hur länge tror ni den håller i sig?

 

Och så där håller jag på, jag söker spänning och kickar.. Hur ska nån orka med mig i längden, om jag heeeela tiden måste ha dessa kickar för att vara tillfredställd? Vi har inte ens flyttat in i huset, och jag är i tanken redan på nästa projekt.. Jag har tio miljoner ideér och jag vill göra så mycket, och helst ska det vara gjort igår. Huset ska topprenoveras, vi ska ha en fet veranda runt hela huset, vi ska slå ut väggar och renovera kök, jag ska måla toalett och vi ska ha ett gym i källarn och helst helkaklat i tvättstugan och en bubbel pool...Jag ska bli så mycket mer aktiv som person, elljuspåret ligger ju så nära, jag ska gå varjedag, jag ska storhandla, göra matdosor på söndagarna... bla bla Ja ni hör!! Hur dryg får man vara?

 

Drömma går ju, och lite naiv är jag, men jag känner mig som en bortskämd snorunge som säger jag SKA ha.. och folk försöker bromsa mig och jag säger.... Det ordnar sig... Jag kan...vi ska...

 

Jag tror lixom att allt löser sig, och att man kan trolla fram pengarna.. Men välkommen till verkligheten lilla Anna,  i början har man inte råd att renovera allt, man kanske inte kan åka på utlands semeter 2 gånger om året... Man kanske ska bo ihop först innan man skaffar barn..

 

Fast sånt trams vifftar jag bara bort.. & i min hjärna heter det.. Ääää det skiter väl jag i.. Allt går bara man vill..Varför måste man vara så tråkig, varför måste man göra som alla andra, varför ska man följa samhällets normer?

 

Och jaaa. Jag tycker nog fortfarande så, varför måste JAG vara som alla andra? Det måste jag väl inte alls det. Fast jag MÅSTE lära mig att vara lugn nån gång, och uppskatta det små sakerna..! Nu satt jag hemma, själv en lördagkväll och det är OKEJ!! PUNKT!

 

 

 

 

Det är bara jag som kan ta makten över mitt eget välmående, ingen annan kommer någonsin göra det åt mig. Den vetskapen känns lite dryg och gör ont. Det är jag som måste göra det här jobbet själv, det är jag som måste kämpa. Jag kunde inte sova något mer, så jag hoppade ur sängen och valde att gå och träna..!! Fantastiskt skön känsla att va tillbaka på gymmet. Jag måste träna för att må bra, så är det bara. Jag gnällde lite till Jonas idag att jag gått upp, då sa han Jag älskar dig ändå vet du, fast det är ändå viktigt för mig att du mår bra.

Jag blir glad i hela hjärtat och han har så rätt, jag är väl mer än en fett klump!! Jag är inte mindre värd för att jag är tjock! Jag är värd att älskas.

Fast jag mår sämre av att vara det, och därför vill jag ändra på det och bli en lycklig, sprudlande och hälsosam flickvän, för han är värd att ha den bästa vid sin sida.

Och mår man bra med sig själv kan man ge hur mycket kärlek som helst till den andra. & Jag älskar verkligen honom..Han gör mig hel, och lugn i själen..! Han får mig att skratta och lee och viljan att kämpa ännu hårdare för att bli frisk..

 

Min kaos dag blev bra tillslut.. Gym, dusch..Yoga, pover nap, lite bullar och nu mys på balkongen med tända ljus..I morgon ska jag också röra på mig! För att jag mår bra av det! Saknar min fina som är på Öland..Längtar till SÖNDAG!! Och efter min fina Syster.

 

 

Allt eller inget tänket förstör mitt liv, och jag vill inte leva så.. Nu när det har varit lite mycket, är det väldigt lätt för mig att tappa kontrollen över maten. Vi har myst och ätit lite extra, inga mängder egentligen.. och ingen annan skulle säkert reagera överhuvudtaget.. En vanlig människa utan sjukdomen.. Men jag får lätt panik, tror att jag går upp massor i vikt. Och ser hur dubbelhakan och magen växer, har inte tränat sedan förra onsdagen.. och knappt rört på mig överhuvudtaget.. Ännu mera panik, då tänker jag varje dag, jag ska träna idag.... Sen går dagen, och på kvällen tänker jag.. Fan va dålig jag är som inte tränade idag heller... & där kommer ångesten.. då är jag är inne i den onda cirkeln igen.. Bedöva ångesten.. ÄT.. du är ändå värdelös och har gått upp i vikt.. Så nyss drack jag kaffe och åt tre bullar som jag hade kvar i frysen.. Skit gott, och det var verkligen längesedan jag gjorde något sådant.. Jag har haft någorlunda kontroll i 2-3 månader nu.. Men nu.. Nej.. det här med att lära sig äta igen, och OKEJA allt man äter är svårt.. Man får äta allt bara man inte äter allt jämt... & tre bullar är väl egentligen ingenting, vem bryr sig.. tänker de flesta.. Men för mig är det katastrof!! Usch va äcklig jag är...

 

Jag är min värsta fiende, mina tankar är inlärda och fel.. Och jag har alltid hantera ångesten genom att äta/träna/svälta/banta/planera.... Sen blir det ännu ett misslyckat försök.. & det enda min hjärna vet då, det är att den ska tycka synd om mig, och vad gör jag då? Jo jag äter, fast inte för att det är gott, utan enbart för att straffa mig själv.. Tröstäter/hetsäter vi kan kalla det vad vi vill men jag äter, fast jag inte ens är sugen..

 

Felet är att jag måste lära om hjärnan, och sluta ha ångest och tänka kring mat hela tiden.. Bara för jag åt tre bullar nu så är inte mitt liv och min kropp förstöd för det..Och dagen är heller inte förstöd...Jag kan fortfarande göra det bästa av resten av dagen.. & jag kan träna!!

 

Men så fort jag tänker på träningen och tar upp den blir det också allt eller inget.. Nu jävlar ska jag träna.. och då är jag inte nöjd med 3-4 gånger i veckan.. utan nu ska jag ta morgonpromenader och träna varje dag.. och bla bla... Aldrig nöjd med andra ord.. En vecka med 2 träningstillfällen är en misslyckad träningsvecka.. Gaaah blir så frustrerad på mig själv... Sluta tänk så mycket människa! LEV!! Va lycklig!! Världen går inte under för att jag gått upp 3-4 kilo och jag inte tränat så mycket.. Det går att ändra på!

 

Livet ska inte vara så, jag bygger hela mitt liv på min självkänsla, och går jag upp några kilon, är jag inte värd någonting.. Vilket är så fel!! Men vi är lite så allihopa.. dömande och man känner sig misslyckad och dålig om man är fet.. Är man smal, tror jag automatiskt att man är lycklig och framgångsrik.. Men det behöver ju inte alls vara så... Livet är väl inte bara kropp och utseende..

 

Det är ju så mycket mer!!! Jag vill leva och va lycklig, och kunna njuta av det goda i livet utan ångest och dåliga tankar... Nej dags att ta hand om sig själv igen.. Ska träna idag, okeja dessa bullar och välja att vara lycklig och göra dagen till en bra dag!

 

Orkade inte ens ta mig ur sängen i morse, orkade inte åka till Abc.. Vilket också gav mig ångest, men det ÄR OK ANNA!! Du kan åka dit nästa vecka!

 

Så där nu fick jag skriva av mig lite, ska hänga tvätt, och ta tag i dagen..! Puss & Kram från en lite obalanserad Anna!

 

 

 

 

 

Ja som sagt, det händer grejer i mitt liv, både positiva och negativa saker.. Mest positiva.. Har varit mycket med terapeuter och falu besök nu, och även lite shopping, urensning och loppis fynd! =) Och all övrig tid har spenderas med min kärlek!! I morgon väntar falubesök igen, och sen ska jag unna mig en vin kväll med kusiner och mammor! Ska bli trevligt! Nu ska jag ta en promenad ner till Jenni och kolla på hennes nya veranda.. Lovar att uppdatera er snart igen. Vi kanske kikar förbi bryggan också! Var längesedan nu, och man lär ju passa på när det väl är en fin kväll.

 

Fick inte till det så jag kunde skriva under bilderna som jag hade tänkt mig, så jag får skriva ett nytt inlägg i stället. Det har inte blivit så mycket bloggande, då vi haft fullt upp med husköp, möten med banken, lägenhetsvisning och planering.. & därimellan myser vi bara i varandras sällskap, kollar på film, dricker lite vin, och pratar en hel del. Om ca en månad får vi flytta in i huset! Det känns helt fantastiskt och underbart.. & vad snart det egentligen är..Tiden bara rinner iväg, jag fortsätter träffa min terapeut och i morgon ska jag till Falun igen och träffa Thomas, känns jätte skönt för mitt i all lycka finns ju fortfarande mina problem kvar, och dem tänker jag inte sluta kämpa med, för har jag tagit mig så här långt ska jag ta mig hela vägen, och bli fri ätstörningarna. I morgon blir det samtal och sen ska jag gå på Medicinska Yogan! Älskar den.

Idag har vi haft Jonas syster och lilla Elsa på Lunch..Det är alltid lika trevligt att träffa dem. Sen åkte Jonas hem han med, så nu får jag lite egen tid, ska passa på att åka ut till carro och lilla Julia och kika hur långt de kommit med sitt hus, sen ska jag och carro träna. UNDERBART!! Har rört på mig för lite på senaste tiden, det har blivit bortprioriterat... Bara nån promenad, annars all denna kärleksmys... ;)

 

Men jag mår inte bra av att skippa träningen, så nu får det bli skärpning! PEPP!!

Kan verkligen inte fatta men nu är vi HUSÄGARE!! Vilket känns helt fantastiskt.. Visst vi har bara varit tillsammans i 5 veckor, och folk kanske tycker att vi är knäppa.. Men vi har faktiskt känt varandra i tio år, och det känns såå himmla bra, så jag väljer att följa mitt hjärta...Sen vet man aldrig hur saker och ting blir! Men jag tror att det kommer bli fantastiskt bra!! Har flyttat ca 7 gånger på 7 år, och att sätta sig i ännu en lägenhet kändes bara så fel. Vi vill båda ha bra med plats och trädgård! Och huset kommer bli såå fint!! Hi hi... Nu tok längtar jag tills vi får flytta in, och renovera, inreda och fixa!

Här får ni en tjuvkik.. ;)

 

 

 Igår firade vi lite och drack Champagne, åt toast skagen, grillat, potatisgratäng och bea.. Blev en super mysig kväll..! I morgon händer det saker i flickans liv!! Då ska vi på två viktiga möten! ;)

 

Idag har jag varit på möte m. försäkringskassan och med min terapeut, han sa några väl valda ord idag. Varför ska du kämpa för att bli frisk Anna, för att sen gå tillbaka till ditt jobb och bli sjuk igen. Det är lika dumt som folk som rehabiliterar en skadad axel, för att sen gå tillbaka till samma jobb där man använder mycket axlar och rygg i arbetet. Du behöver inte den stressen du har utsatt din kropp för i så många år, du kan den där branschen. Det är inte ett misslyckande om du inte skulle välja att gå tillbaka. Går du tillbaka så kommer du snart att gå in i väggen igen, man glömmer snabbt och går åter igen in invanda mönster. & då gör du det enda du kan för att hantera ångesten. Äter/tränar/dricker/ och allt är igång igen.... Vilket jag ju absolut inte vill, men jag ÄLSKAR ju mitt jobb, och mina arbetskamrater och just den branschen för att man träffar så mycket glada/roliga/öppna/busiga människor..Hör jag mig själv säga. Jo jo.. men hur många jobbar kvar i den i längden, har inte du kille nu? Tror du han stannar om du jobbar kvällar och helger och ni aldrig ses? De tror inte jag....